Blåbetong är en byggmaterial som innehåller radium, vilket resulterar i bildandet av radon när det sönderfaller. Dessutom avger blåbetong också gammastrålning. Höga nivåer av radon är en hälsorisk och kan påverka vår inomhusmiljö negativt, inklusive orsaka cancer. Enligt svenska siffror drabbas cirka 500 personer årligen av lungcancer på grund av radon.
Blåbetong, som tillverkades mellan 1929 och 1975, användes i både enfamiljshus och flerfamiljshus i väggar och bjälklag. Det har en matt blå eller grå färg och en textur som påminner om en torr tvättsvamp. Idag bedöms det finnas omkring 400 000 bostäder i Sverige som innehåller blåbetong.
Det är viktigt att notera att bara för att en bostad består av blåbetong, betyder det inte automatiskt en hög radonhalt. Men under vissa förhållanden kan det bidra till att radonhalten överskrider 200 Bq/m³, vilket kan vara hälsofarligt.
Radonmätning
Det enda sättet att säkerställa en inomhusmiljö fri från radon är att genomföra radonmätning. Radonhalten mäts i enheten Becquerel (Bq/m3) per kubikmeter inomhusluft. I bostäder och i lokaler för allmänna syften gäller ett gränsvärde på 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalt.
Identifiering av blåbetong med gammamätning
En radonmätning är den vanliga metoden för att upptäcka förhöjda radonhalter och möjligen förknippade blåbetong. Om man redan misstänker att bostaden innehåller blåbetong, främst om det byggdes mellan 1929 och 1975, kan man hoppa över radonmätningen och göra en gammamätning för att mäta gammastrålningen direkt. Mätningen ger resultat direkt. En gammamätning bör alltid utföras vid misstanke om blåbetong eftersom det är svårt att se med blotta ögat. Efter mätningen kan man besluta om den bästa åtgärden.
Åtgärder vid blåbetong
- Förbättrad ventilation
- Användning av radontapet
- Borttagning av blåbetong
Relaterad information
EcoQube – intelligent radonmätare för villaägare
Radon messen